Vet inte vad som hände... Sitter o kollar på en film som handlar om 3 bästa vänner som slåss om ett bröllop.... Helt plötsligt börjar jag storlipa och säger högt att jag vill oxå ha en bästa vän. Fyfan vad jag är sorglig. Inte undra på ingen vill vara min vän. Att flytta ner hit har bara förstört mitt liv, mitt liv med vänner försvann helt. Jag trivdes med det jag hade innan. Ingen som hatade mig, jag var alltid den som var med. Jag var liksom en självklarhet att jag skulle vara där. Men nu.... Nu är det ingen som frågar, ingen som bryr sig. Hur många har träffat Molly? Och bara för man har barn så kan man faktiskt göra saker....

Åh jag är bara så trött på detta. Tänker på det varje dag. Inte undra på att man är som man är när man inte har nån att prata med.


Nej Fyfan

Ska till läkaren på tisdag och det börjar redan bli nervöst!

Och anledningen är.....

Jag ska göra ultraljud! :)

Längtar!!